Snart september. Jag försöker passa på att njuta. Tidig höst är min absolut bästa tid på året. Luften är hög och så pass kylig att den sopar bort resterna av den kvalmiga sommarhettan. September är en tid av förhoppningar som förmodlogen är frammanade av gamla skolstartsminnen. Jag gick till skolan och var fast besluten att i år skall allt bli bättre.
Om några veckor kommer min nya bok ut och just den här tiden, innan det börjar och man är upptagen av förberedelser är nog också det bästa stadiet i hela bokprocessen.
Virvlande höstlöv och ett oskrivet blad. Ja, jag passar på. Fast det är mycket att förbereda. Samtidigt som boksläppet skall jag att ha en bildutställning om historisk mat, dåtidens läckergommar och vanliga ätare.